Igår tog vi vår första surflektion på en ganska öde strand, strax söder om stan. Det var ungefär lika svårt som jag kom ihåg, men efter någon timma och några kallsupar fick vi hyffsat bra kläm på att fånga vågorna och ta oss upp. Sen kom den. Hajen. Vi kunde inte riktigt tro att det var sant... Som tur var satt vi säkra på stranden och åt lunch! Kustbevakningen kom snabbt med helikopter och jetski för att skrämma iväg den. Vi såg aldrig fenan, men man kunde se en mörk lång skugga när den kom in på grundare vatten. I cirka en halvtimma följde helikoptern hajen innan den gjorde en snabb spurt längs stranden och försvann ut till havs. Vi trodde nog att eftermiddagen skulle ägnas åt fotboll eller någon annan aktivitet på land. Men våra luttrade surflärare skrattade bara. "It's gone now mate, get in an catch some waves!" Vilket vi faktiskt gjorde.
Sydney Festival började med lite av en besvikelse. Den åtta timmar (!) långa Shakespearepjäsen vi gick på i torsdags var minst sagt krävande. Det var kul att se Cate Blanchett (vilken utstrålning den kvinnan har), men efter fyra timmar gav vi faktiskt upp och lämnade Sydney Theatre. Scenen hade i princip ingen rekvisita, och pjäsen bestod av utdragna monologer på 1500-talsengelska, som jag inte förstod mer än hälften av. Jag är glad att vi hade fått gratisbiljetter, men jag kan intyga att vi inte var de enda som gick.
I lördags var det officiell invigning av festivalen. De flesta gatorna i centrum var avstängda för bilstrafik, och staden bjöd på en rad gratiskonserter och andra jippon. Vi tänkte promenera ner och titta på Grace Jones men insåg snabbt vilka oerfarna lantisar vi är! Man var glad om man kunde välja vilken riktning man rörde sig i. Denna enorma folksamling fick Hulsfred att framstå som Balsta musikfestival! Vi armbågade oss fram i drygt en timma och sedan gav vi upp!
Syrran och Niclas har precis kommit hit, de ligger i sängen och vilar efter den långa resan. Ska bli jättekul att ha dem här i några dagar. Imorgon har vi planerat att ta en hyrbil och åka till Ku-Ring-Gai National Park för att vandra lite.
Kram på er alla! Och oroa er inte. Statistisk sett har vi nog fått vår beskärda del av hajar. Det är i alla fall vad jag försöker intyga mig själv.
