fem harliga dagar ute i oknen blev det!
det hela borjade jatte tidigt pa sondags morgonen nar Sahara outback tours bussen kom och hamtade upp oss utanfor varat backpacker motel. spanning och forvantan hangde i luften... i bussen satt redan en hel bunt andra pojkar o flickor som sag mycket mer utomhus manniskor an vad jag o ferran nagonsin varit. det bar av soderut och med riktnignen mot uluru eller ayers rock. cirka 400km fran alice springs. vi stannade en massa ganger pa vagen for kiss pauser pa de stallena sag vi kangrur, kameler och lamor. men mestadelen av dagen spenderades i bussen och solen stekte otroligt utanfor och AC var inte den basta...
tillslut anlende vi till ayers rock resort dar vi skulle campa den natten. vi packade upp lite och sedan at vi lunch. sedan tog vi en tur in i naturreservatet och fick se uluru fran langt hall. gick runt och kollade pa ett museum om abouriginals och sedan bar det av mot kata tjuta. solen var nu mitt pa himlen och det var otroligt otroligt varmt. vi gick en promenad pa en timme vid kata tjuta som var en jatte fin sten berg sak lika rod som uluru men bumligare! pa kvallen fick vi se solnedgangen vi uluru, den var inte lika vacker som jag hoppades eftersom det var lite molnigt och solnedgangen inte var helt hundra, men lite farg andrades stenen iallfall. naste morgon gick vi upp annu tidigare for att fa se soluppgangen vid stenen... den var inte helt hundra heller... markte knappt att solen gick upp... det som var bra var iallafall att det var molnigt och regnade lite latt (ja...vi aker till oknen och det regnar...) men det gjorde det lattare att ga runt stenen sen eftersom solen iallfall inte stekte pa oss... nagra av gruppen vart lite besvikna eftersom de jatte garna hade velat klattra upp pa uluru men de hade stangt av den pga det daliga vadret. de vill helst att man inte alls klattrar pa den eftersom det ar sa farligt och eftersom den ar helig for folket. det var iallafalle n fin rundtur runt stenen. som varan guide tim sa till oss: om ni gar vilse, forsok tittta efter ett landmarke som nin kanner igen(t ex stenen!!)!
vi gjorde sa mycket dessa dagar och gick upp sa tidigt att de liksom har blandats ihopp i mitt huvud lite granna. men vi vandrade mycket och alla dagar hade vi tur med vadret. och solen var aldrig riktigt stekande het, de sma stunder ett moln inte skymde den var det olidligt och jag vet inte om jag hade klarat att vandra hela strackorna om solen hade legat pa hela tiden... lite laskigt... Tim berattade att en i hans grupp hade dott nar de vandrat kings canyon. mannen var en australiensisk sportdoktor... ja menar till och med en doktor... vid varje start av en vandring satt varningsskyltar som sa att omdet ar for varmt ga inte ut och om man inte har hatt eller solskydd och minst en liter vatten per timme man ska vandra...
stallena vi vandrade pa var riktigt vackra kings canyon var otrolig! den laskigaste vandringen vi gjorde var standley chasm... tim sa innan att den var a bit difficult... jag skulle ju aldrig ga om han sa att nat var difficult da... vi klattrade som sma apor over och mellan stenar balanserade pa ett nedfallet trad och kringlade in mellan tva stenar i ett litet hal... det var sa laskigt att jag knappt gjorde det men det som avgjorde det hela var att jag ville itne ga hela vagen tillbaka till starten sjalv sa det var bara att klingra sig upp in genom halet... puhh ar lite stolt over mig sjalv!! trodde inte att jag var sa vig!
nu ska jag ladda lite bilder! fortsatter sedan!!
